Start
Lättläst

Från avfall till resurs

Den gemensamma kretsloppsplanen visar hur kommunen kan minska mängderna avfall. Kretsloppsplanen beslutas av kommunfullmäktige. I kommunen bestäms det mesta om det som rör medborgarnas vardag. Beslut om skola, dagis, idrottshallar med mera fattas i kommunfullmäktige. Kretsloppsplanen gäller under tio år, från år 2021 till år 2030.

Textversion

Visste du att för hundra år sedan slängde vi bara trettio kilo sopor per person och år. Typ två mjölkpaket i månaden! Hade du klarat det idag? Nä, idag är det femhundra kilo per person och år! Det är som att slänga en hel soffa i månaden! Det är ju helt sjukt! Så här kan vi inte ha det.

Därför har min och nio andra kommuner skapat en gemensam kretsloppsplan som ger oss verktyg och möjligheter att puffa oss i rätt riktning. Utan att det blir krångligt och svårt. *Puff puff* Det tycker jag verkar bra för framtiden – och nej, det räcker inte med att byta till tvättsåpa!

Vi måste tänka större:

Vi måste MINSKA inflödet av nya material och produkter i kretsloppet. Seriöst, behöver du verkligen de där nya prylarna? Det är väl smartare att låna, eller använda det du redan har?
Vi måste ÖKA livslängden på våra material genom återbruk och återvinning i kretsloppet. För det gamla är ju det nya nya!
Och vi måste STOPPA det onödiga spillet från kretsloppet. Det betyder: inget skräp i naturen - och att det som verkligen, verkligen måste slängas, sorteras rätt.

Hur gör vi detta? JO! Till exempel minskar vi matsvinnet genom att lära oss unga om matlagning på rester, kommunen kan köpa återbrukade kontorsmöbler och elektronik till sina kontor och vi kan minska nedskräpningen av fimpar med smarta askkoppar i städerna. *puff puff*

Det finns massor av små och stora insatser som vi kan göra. Alla kan göra något och tillsammans kan vi göra allt!

Besök kretsloppsplanen.se för inspiration och vägledning.

Den gemensamma kretsloppsplanen är viktig för alla som bor och arbetar i kommunen. Alla kan göra något och tillsammans kan vi göra allt.

Tillsammans ska vi sluta se avfall som skräp. Vi måste se avfallet som värdefullt. Allt material behöver användas längre och användas igen och igen.

Vi måste se avfallet som värdefullt. Allt material behöver användas längre och användas igen och igen.

Mål som finns både i Sverige och över hela världen

De sjutton globala målen är viktiga för den gemensamma kretsloppsplanen. De globala målen ska vara ledande för hela världen.

I Sverige finns också mål. Dessa finns samlade i Sveriges avfallsplan och påverkar kretsloppsplanen. Dessa sex områden är mat, byggavfall, nedskräpning, elektronik, textil och plast.

EU:s avfallshierarki styr hur avfall ska tas om hand. Den kallas ibland för ”avfallstrappan”. Ju högre upp i trappan desto bättre för miljö och klimat. Det översta steget i trappan innebär att det inte blir något avfall alls.

Olika redskap för att nå målen i den gemensamma kretsloppsplanen

För att nå kretsloppsplanens mål måste kommunen använda styrmedel. Styrmedel kan till exempel vara en skatt som påverkar personer och företag. Genom att använda styrmedel så kan kommunen välja att göra det som är bäst till exempel för miljön och klimatet.

Det finns även andra sätt för kommunen att nå kretsloppsplanens mål. Till exempel att samarbeta med olika grupper, öka kunskapen hos personer och företag, planera för samhället och utveckla tekniken.

Så här arbetar vi med planen och följer upp arbetet

Det är viktigt att kommunen hela tiden gör saker som gör att det går att nå kretsloppsplanens mål. Det kan bland annat göras genom att ha olika grupper som jobbar tillsammans.

I varje kommun finns en samordningsgrupp. Det finns också en regional samverkansgrupp. I den ingår personer från alla tio kommuner.

Kommunen ska visa vilka saker de gör och om kommunen når kretsloppsplanens mål.

En grupp av människor bestående av en kvinnlig byggare, en äldre man, en sjukskötare, en kvinna i rullstol, en man med en barnvagn och två barn.

Kretsloppsplanens mål

En plan, tre mål och 24 indikatorer

Den gemensamma kretsloppsplanen har tre mål:

Minska inflödet

Inflödet av material och produkter till kretsloppet har minskat år 2030

Att minska mängden material och produkter, innebär att bara skaffa det som verkligen behövs.
Effektivare resurshantering

Resursanvändningen i kretsloppet har effektiviserats år 2030.

Alla material och produkter måste hålla länge. De måste lagas och användas många gånger. Till slut ska materialet återvinnas.
Minska spillet

Spillet från kretsloppet har minskat år 2030.

Att inte skräpa ner och sortera sina sopor.

Textversion

Avfall skapas både när vi tillverkar och när vi slänger material och produkter.

Vi måste tillverka varor och produkter så att de både kan repareras och återvinnas.
Och vi måste ta hand om alla varor och produkter vi köpt så att de får en lång livslängd.

Istället för att slänga saker kan vi skänka, sälja eller byta dem. Allt som inte cirkulerar i kretsloppet är spill. Spillet måste vi minska.

Alla kan göra något och tillsammans kan vi göra allt för att minska vårt avfall och spill från kretsloppet.

Det här ska kommunerna göra:

Till varje mål finns tjugofyra indikatorer. En indikator talar om hur målen ska kunna nås.

Läs mer om kommunernas åtaganden

Gemensamt arbete för att nå mål om en bättre värld

Det här är FN:s plan för att det inte ska finnas någon fattigdom. Att världen ska bli jämlik och rättvis. Att det blir fred och att klimatkrisen försvinner.

Det finns sjutton globala mål.

Ett sätt att nå de globala målen, är att arbeta med den gemensamma kretsloppsplanen.

Lättläst Kretsloppsplanen