Den gemensamma kretsloppsplanen har tre mål som alla främjar en hållbar utveckling i samhället. De tre målen hänger ihop och bidrar till att minska avfallet och miljöbelastningen, öka återanvändningen och återvinningen samt sätta beteendeförändring i fokus.

Till respektive mål finns indikatorer kopplade, totalt 24 stycken. Varje indikator har ett indikatorvärde. De tre målen uppnås genom att samtliga indikatorvärden uppnås. Målen ska vara uppfyllda senast år 2030 och indikatorerna följs upp varje år.

Inflödet av material och produkter till kretsloppet har minskat år 2030

Inflödet till kretsloppet ska minska och uppkomsten av avfall måste förebyggas. Att minska inflödet innebär att endast skaffa det som verkligen behövs samt se till att det är produkter med god kvalitet och lång livslängd, som fyller den funktion som efterfrågas. Genom att inte införskaffa mer än vad som behövs och ta till vara det på rätt sätt minskar inflödet.
Följande indikatorer är kopplade till målet:

Resursanvändningen i kretsloppet har effektiviserats år 2030

Alla material och produkter ska få en lång livslängd i kretsloppet. Produkter ska tillverkas så att de kan repareras och materialåtervinnas samt väljas utifrån kvalitet, livslängd och värde. Kläder, möbler och prylar som redan finns måste tas tillvara och vid behov lagas, förnyas och återbrukas. När material och produkter inte längre kan återbrukas ska de istället återvinnas som nya material eller energi.
Följande indikatorer är kopplade till målet:

Spillet från kretsloppet har minskat år 2030

Allt som inte cirkulerar i kretsloppet är en förlust och ett spill. Spill från kretsloppet i form av nedskräpning eller felsortering av produkter ska minska. När det är dags att göra sig av med material och produkter som inte längre kan användas, är det viktigt att dessa sorteras rätt samt att kretsloppet avgiftas. Endast det som inte går att materialåtervinna för att kunna tillverka nya produkter ska återvinnas som energi, annars ökar spillet. Skräp som hamnar på marken eller i naturen blir inte heller en del av kretsloppet utan blir en förlust av resurser som inte tas om hand överhuvudtaget.
Följande indikatorer är kopplade till målet:

 

Samarbete och tillit

Kretsloppsplanens mål och indikatorer bygger på tillitsstyrning, inte på detaljstyrning. Tillitsstyrning bygger på förtroende för medarbetarnas kunskap och erfarenhet samt viljan att bidra till kretsloppsplanens mål inom sin egen verksamhet. Det betyder att det finns tillit till att åtgärdsarbetet utförs efter de förutsättningar som finns och efter bästa förmåga, samt att verksamheterna själva avgör vad de behöver göra för att nå upp till åtagandena inom planen och uppnå målen.

Begreppet tillitsstyrning kommer från regeringens tillitsreform, som uppmanar den offentliga förvaltningen att styra med tillit som utgångspunkt. Detta skapar förutsättningar för att vara innovativ och samverkande. Samverkan på olika sätt, mellan förvaltningar, kommunala bolag och näringsliv, gör att arbetet effektiviseras och att det blir lättare att uppnå gemensamma mål. Ett systematiskt samarbete är en framgångsfaktor och nyckeln till samarbete är tillit.

Kretsloppsplanens mål och indikatorer gör att det finns något för alla att bidra med, efter egen förmåga och egna förutsättningar. Genom att alla gör något skapas åtgärder som tillsammans bidrar till att målen i kretsloppsplanen kan uppnås.

Alla kan göra något och tillsammans kan vi göra allt.
En barnhand som bumpfistar en vuxen persons hand