Läs mer om målen

Hur går det för de tre målen?

En sammanställning för år 2021

Den gemensamma kretsloppsplanen fick en digital kick-off våren 2021, ett event med inspiration från våra kommuner och goda exempel på det som redan görs i de kommunala verksamheterna. Därefter har fokus legat på att implementera kretsloppsplanen ute i respektive kommun och på Sysav. Kommunernas samordningsgrupper kommunicerade mål och indikatorer till sina verksamheter samt visade på möjligheter till samverkan mellan de olika förvaltningarna. Redan pågående åtgärder som bidrar till målen samt lågt hängande frukter identifierades. För att skapa en dialog med barn och unga, har en egen sida på kretsloppsplanen.se tagits fram. Sidan kan användas så väl i skolans undervisning, som på eget initiativ. Där kan de unga på ett enkelt sätt dela med sig av sina tankar och idéer kring hållbarhet, få möjlighet att påverka sin kommun samt hitta länkar till mer material i ämnet.

År 2021 präglades även till stor del av den rådande pandemin, vilket innebar svårigheter att träffas fysiskt. Möten fick ställas in eller blev digitala, och de flesta kommunala verksamheter behövde prioritera andra frågor. Trots pandemisituationen kan vi se flera nya och påbörjade åtgärder som på sikt kommer att bidra till att nå kretsloppsplanens mål.

Men det finns utmaningar. Den dagliga driften behöver prioriteras och många gånger upplevs brist på resurser för att genomföra mer långsiktiga projekt eller åtgärder som ligger utanför den dagliga verksamheten. Tid och resurser behöver skjutas till. I det fortsatta arbetet behövs mer och fördjupat samarbete mellan förvaltningar, bolag och näringsliv då samverkan på olika sätt gör att arbetet effektiviseras och att det blir lättare att uppnå de gemensamma målen. Alla kan göra något och tillsammans kan vi göra allt.

Minskat inflöde av material och produkter

0 av 5 indikatorer är uppnådda.
Det saknas åtgärder i de flesta kommuner kopplade till målet. Till exempel saknar många kommuner en uppdaterad upphandlingspolicy, där krav ställs som leder till att återbruka och förebygga avfall. Den genomsnittliga restavfallsmängden per invånare i regionen var 157 kilo under året. Det är en minskning sedan året innan med 8 kilo per invånare, men det kommer att krävas mer. Till senast år 2030 ska kommunerna komma ner till max 100 kilo per invånare. Till det positiva hör att det i regionen finns en medvetenhet om att det finns en koppling mellan konsumtionsbeteende, avfallsmängder och miljöpåverkan. Kommuninvånarna kan tänka sig att förändra sitt konsumtionsbeteende för att bidra till minskade avfallsmängder.

Effektiviserad resursanvändning

0 av 10 indikatorer är uppnådda.
Kommunerna har under 2021 framför allt undersökt hur de kan mäta och jämföra sin resursanvändning; bygg- och rivningsmaterial, kontorsmöbler och matsvinn som uppstår i storköken. Målet följs också upp genom plockanalyser på matsvinn i insamlat mat- och restavfall hos kommuninvånarna. Dessa kommer att utföras 2022, och först då finns en fingervisning om hur mycket mat vi slänger, kanske helt i onödan. Kommuninvånarna har svarat i enkäter att det upplevs som mycket svårt att återbruka, dela och låna prylar. Det här en stor utmaning, att göra det lätt att göra rätt, för kommunernas medborgare. Det kommer att krävas resurser och en vilja att tänka nytt och se möjligheter från kommunens verksamheter och politiker.

Minska spillet

1 av 9 indikatorer är uppnådda.
Vi rör oss sakta framåt! Enkätfrågor till kommuninvånarna visar att man upplever att det är lätt att lämna farligt avfall i kommunernas insamlingssystem och att nedskräpningen inte upplevs som stor i sin kommun. Tillsynsmyndigheten arbetar i de flesta kommuner aktivt med att få livsmedelsverksamheter att källsortera sitt avfall. Däremot behöver de flesta kommuner komma i gång och regelbundet mäta skräpet, både vid badplatser och i staden, för att få en bild av hur nedskräpningen ytterligare kan förebyggas.

 

Läs mer om målen