* Summerat resultat för alla kommuner
Hur går det för de tre målen?
En sammanställning för år 2022
Under 2022 fortsatte arbetet kring målen i den gemensamma kretsloppsplanen. Pandemin var över och arbetet kunde intensifieras. Fokus under året har varit det fortsatta arbetet att implementera kretsloppsplanen i respektive kommun samt att skapa förutsättningar för ett åtgärdsarbete på bred front. En viktig del i detta är de kommunala samordningsgrupperna som kommunicerar målen och dess indikatorer och visar på möjlighet till samarbete mellan de olika verksamheterna. I flera kommuner kommer den gemensamma kretsloppsplanen följas upp genom de digitala måluppföljningsverktyg som redan används. På så vis blir både uppföljningen och åtgärdsarbetet tydligare. Men även i de kommuner som inte använder sig av dessa verktyg, pågår åtgärdsarbetet inom gemensamma handlingsplaner.
För att skapa bättre förutsättningar och möjliggöra samverkan finns sedan 2021 ett antal nätverk kopplade till kretsloppsplanens mål. Nätverken erbjuder både inspiration om goda exempel och erfarenhetsutbyte kring åtgärdsarbetet. I dagsläget finns fem nätverk (tillsyn, inköp & upphandling, nedskräpning, matsvinn och förebyggande).
Alla kommunerna har under 2022 uppnått fler indikatorer än de gjorde under 2021. Allt fler kommuner arbetar aktivt med att integrera avfallshanteringen i staden och få verksamheter att källsortera.
Men utmaningarna kvarstår. Den dagliga driften behöver prioriteras och många gånger upplevs brist på resurser för att genomföra mer långsiktiga projekt eller åtgärder som ligger utanför den dagliga verksamheten. Tid och resurser behöver skjutas till. I det fortsatta arbetet behövs mer och fördjupat samarbete mellan förvaltningar, bolag och näringsliv då samverkan på olika sätt gör att arbetet effektiviseras och att det blir lättare att uppnå de gemensamma målen. Alla kan göra något och tillsammans kan vi göra allt.
Minskat inflöde av material och produkter
0 av 5 indikatorer är uppnådda.
Allt fler kommuner arbetar aktivt med att ställa krav på återbruk och återvinning i de offentliga upphandlingarna men samtidigt saknar fortfarande flera kommuner en uppdaterad upphandlingspolicy, där just dessa krav ställs. Den genomsnittliga restavfallsmängden per invånare i regionen var 149 kilo under året. Det är en minskning sedan året innan med 8 kilo per invånare, men det kommer att krävas mer. Till senast år 2030 ska kommunerna komma ner till max 100 kilo per invånare. Till det positiva hör att det i regionen finns en medvetenhet om att det finns en koppling mellan konsumtionsbeteende, avfallsmängder och miljöpåverkan. Kommuninvånarna kan tänka sig att förändra sitt konsumtionsbeteende för att bidra till minskade avfallsmängder.
Effektiviserad resursanvändning
0 av 10 indikatorer är uppnådda.
Årets enkätundersökning visar att kommuninvånarna fortsatt upplever det mycket svårt att återbruka, dela och låna prylar. Det här en stor utmaning, att göra det lätt att göra rätt, för kommunernas medborgare. Det kommer att krävas resurser och en vilja att tänka nytt och se möjligheter från kommunens verksamheter och politiker.
Men kommunerna själva blir allt bättre på att återbruka möbler och inredning internt. Och mängden grovavfall som lämnas på återvinningscentralerna minskar.
Minska spillet
1 av 9 indikatorer är uppnådda.
Vi rör oss sakta framåt! Enkätfrågor till kommuninvånarna visar att man upplever att det är lätt att lämna farligt avfall i kommunernas insamlingssystem och att nedskräpningen inte upplevs som stor i sin kommun. Tillsynsmyndigheten arbetar i de flesta kommuner aktivt med att få livsmedelsverksamheter att källsortera sitt avfall. Däremot behöver de flesta kommuner komma i gång och regelbundet mäta skräpet, både vid badplatser och i staden, för att få en bild av hur nedskräpningen ytterligare kan förebyggas.