Genomförande & uppföljning effektivt och resultatinriktat

För att nå kretsloppsplanens mål måste åtgärdsarbetet vara effektivt och resultatinriktat. En viktig framgångsfaktor är att det utförs en kontinuerlig uppföljning, där både kommunens förvaltningar, bolag och ansvariga politiker efterfrågar resultaten.

Genomförande av den gemensamma kretsloppsplanen

Den gemensamma kretsloppsplanen innehåller inte detaljerade eller tidsatta åtgärder för att nå målen. På så sätt är det möjligt för respektive verksamhet att arbeta med och prioritera olika åtgärder under kretsloppsplanens giltighetstid.

I kretsloppsplanens bilaga 1 återfinns en förteckning över vilka nämnder, förvaltningar eller förbund i respektive kommun som är ansvariga för att arbeta med och följa upp planens mål och indikatorer.

Kommunen och dess bolag kommer kontinuerligt att arbeta fram handlingsplaner, och planer kommer även att tas fram inom den regionala samverkansgruppen för Sysavs ägarkommuner.

Kommunen och dess bolag kommer kontinuerligt att arbeta fram handlingsplaner

Regional samverkansgrupp

I Sysavregionen finns en regional samverkansgrupp där huvudfokus är avfallsfrågor. I gruppen sitter representanter från ägarkommunerna och Sysav. Representanterna från ägarkommunerna är avfallsansvariga eller motsvarande. Gruppen ansvarar för det kommunöverskridande gemensamma arbetet med kretsloppsplanen, och Sysav har en samordnande roll för att stötta kommunerna i genomförandet av kretsloppsplanen.

Den regionala samverkansgruppen kommer ta fram och besluta om gemensamma handlingsplaner för två år i taget, och dessa kommer att uppdateras varje år. I handlingsplanerna kommer det att framgå vilka åtgärder som ska genomföras under året och vem som är ansvarig för respektive åtgärd. Representanterna i gruppen ansvarar för att återkoppla åtgärderna till de som berörs i sina respektive kommuner.

Kommunala samordningsgrupper

Varje kommun ansvarar för att planera och genomföra åtgärder inom alla sina förvaltningar och bolag. De fokusgrupper, projektgrupper eller motsvarande som har funnits i kommunerna under arbetet med att ta fram kretsloppsplanen, kommer fortsätta att fungera som en samordningsgrupp för åtgärdsarbetet under de tio år som kretsloppsplanen gäller. I grupperna ska det finnas representanter från kommunens förvaltningar, förbund och bolag. Representanterna ansvarar för att återkoppla till sina respektive verksamheter och dess chefer. Förslagsvis är kommunens avfallsansvariga person samordningsansvarig i gruppen.

Den kommunala samordningsgruppen bör träffas minst två gånger per år, varav ett tillfälle ska vara öronmärkt åt att redovisa status på mål och indikatorer samt att identifiera nya handlingsplaner. Vid detta tillfälle ska kommunens förvaltningschefer, avdelningschefer eller tjänstepersoner med mandat att föreslå åtgärder delta. Handlingsplanerna för respektive förvaltning beslutas sedan enligt kommunens rutiner.

Varje år ska redovisning ske till ansvariga politiska instanser om hur det går med arbetet med kretsloppsplanen och hur kommunen ligger till i förhållande till målen.

 

Kostnader under planens genomförande

Handlingsplanerna ska innehålla en kostnadsbedömning, som synkas med kommunens egna budgetarbete. Vissa åtgärder kan genomföras inom ramen för den befintliga budgeten. Andra åtgärder kan kräva förstärkning av personalresurser eller ökade drifts- eller investeringskostnader. En del av kostnaderna kommer uppstå inom kommunernas respektive avfallsverksamheter medan andra kostnader kommer belasta andra verksamheter. Finansiering kan därmed antingen ske genom avfallstaxorna eller genom skatten. I många fall kan kostnaderna förväntas sjunka som ett resultat av de åtgärder som genomförs utifrån kretsloppsplanen, till exempel till följd av minskade inköp, minskade avfallsmängder, ökat återbruk, ökad materialåtervinning och minskad nedskräpning.

Uppföljning av den gemensamma kretsloppsplanen

Alla verksamheter och bolag i kommunen ska arbeta med alla tre målen i den gemensamma kretsloppsplanen. Kretsloppsplanen följs sedan upp varje år och uppdateras vid behov senast år 2025. Kommunerna och de kommunala bolagen bestämmer själva om de vill följa upp sitt eget arbete oftare än så.

Det är viktigt att kretsloppsplanens mål och indikatorer följs upp tillsammans med kommunens övriga mål. Målen och indikatorerna ska följas upp genom kommunens digitala uppföljningssystem, eller på något annat sätt om det inte finns ett digitalt uppföljningssystem för kommunens målstyrning. Det ska vara tydligt i uppföljningssystemet vilka nämnder som är ansvariga för de olika indikatorerna. Utgångsläget är att alla indikatorer ska mätas på kommunal nivå, men beroende på ekonomi eller statistisk säkerhet kan vissa indikatorer mätas på regional nivå. De som mäts på regional nivå är indikatorerna som bygger på enkäter och plockanalyser.

Kretsloppsplanen bygger på tillitsstyrning och kommunerna bedömer själva vissa indikatorvärden. Därför är det viktigt att kretsloppsplanens vägledande kriterier, som är kopplade till respektive indikator, framgår i uppföljningssystemet. På så sätt säkerställs att alla tio kommuner gör likartade bedömningar.

Många olika typer av underlag kommer att ligga till grund för uppföljningen: avfallsstatistik från branschorganisationen Avfall Sveriges databas (Avfall Web), plockanalyser, enkäter som går ut till verksamheter och invånare samt statistik och information från berörda kommunala verksamheter och bolag.

Sysav kommer, med stöd av de avfallsanvariga i respektive kommun, ansvara för samordningen och sammanställningen av uppföljningen för de gemensamma åtgärderna inom ägarkommunernas regionala samverkansgrupp.