Allt som slängs har köpts in någon gång. Avfallsmängderna berättar därför för oss hur stor konsumtionen är och därmed hur stort uttag av jordens resurser vi gör.

För att nå en hållbar konsumtion måste vi spara på jordens resurser och nyttja dem mer effektivt, vilket är postitivt både för miljön och hälsan.

År 2020 är den genomsnittliga avfallsmängden cirka 500 kilo per person och år, vilket kan jämföras med cirka 300 kilo på mitten av 1980-talet.¹ Dessa siffror visar dock inte hela sanningen om hur mycket avfall vår konsumtion leder till. Större delen av avfallet uppstår när produkter produceras och redovisas inte i den genomsnittliga avfallsmängden.

¹Profu 2009

Vid produktion av en mobiltelefon uppstår 86 kg avfall och det avfallet finns inte med i statistiken och räknas inte in i de 500 kilo per person somm mätningarna visar.²

Textil och elektronik är produkter som bidrar till stor klimatpåverkan vid tillverkning och därför är det viktigt att förebygga avfall från dessa.

²IVL Svenska Miljöinstitutet 2015

Minskat inflöde

Kommuninvånarnas förståelse om kopplingen mellan konsumtionsbeteende, avfallsmängder och miljöpåverkan

Indikatorvärde: Minst index 70 år 2030 (index 1-100)^*

Kommuninvånarnas uppfattning om sitt förändrade konsumtionsbeteende på grund av avfallsmängder och miljöpåverkan

Indikatorvärde: Minst index 70 år 2030 (index 1-100)^*

Insamlad mängd restavfall från kommuninvånarna

Indikatorvärde: Max 100 kg/person och år senast år 2030

Med hjälp av enkäter mäts kommuninvånarnas förståelse för hur konsumtion och mängden avfall hänger ihop, samt vad de själva gör för att minska sin konsumtion. Undersökningarna genomförs av den regionala samverkansgruppen.

För att minska mängden restavfall är det viktigt att kommunen har en effektiv kommunikation med sina invånare om avfall och konsumtion. Genom att hjälpa kommuninvånarna till en ökad förståelse får de större möjlighet att ändra sina beteenden.

^*Skala 1-100 där 60-69 är godkänt, 70-79 är högt och 80-100 är mycket högt betyg.